4 januari

Igår var jag hos optikern och jag ser lika dåligt som innan, men det har inte försämrats och linserna funkar toppen, så det var bra. På eftermiddagen satt jag hos fisören i 3 timmar, färgade och klippte håret. Det ser en aning orange ut, och jag skulle vilja ha luggen en aning kortare annars är jag supernöjd och det tackar vi Justin för.

Igår träffade jag min gamla so-lärare på stan och sen på kvällen då jag hade lagt mig i sängen slog det mig att jag faktiskt saknar lärarna från grundskolan, alltså jag saknar inte dem så som personer (bara vissa) utan jag saknar att ha lärare som verkligen bryr sig om en. Som bryr sig om hur man mår, dem brydde sig om varför man var som man var, om man jobbade dåligt på lektioner sa dem verkligen till och tog reda på varför det var så, om man fick ig tog dem reda på varför. Nu känns det som att lärarna är där bara därför att, allting är så annorlunda på gymnasiet men det är väl så det ska vara. Det är nu man ska lära sig att bli självständigt och så smått bli vuxen. Tänk om ett år är jag myndig och enligt lagen är jag vuxen....that freaks me out!

Jag börjar seriöst undra om jag inte valt fel linje. När jag valde tänkte jag att jag ville ha en yrkesförberedande linje, något som verkade roligt, något kreativt och florist verkade väldigt roligt och spännande. Så det fick det bli. Men jag hade inte en aning om att det var så mycket jobb, att det fanns så mycket att tänka på. Dominans, mängd/färgvariation, kontraster, gyllene snittet, linjer hit och linjer dit. Allt det där gör mig smått galen. Våra lärare säger att vi måste träna på fritiden också att timmarna i skolan inte räcker, men på min fritid känner jag att jag bara vill slippa allt det där, när jag går förbi någon floristaffär eller ser ett arbete tänker jag på alla dem där sakerna vi lärt oss i skolan, men jag vill helst slippa det. Jag har knappt blivit helt nöjd med ett enda arbete vi gjort i skolan, vilket gör mig frustrerad, hemma ber min mamma mig om hjälp ibland men faktum är att hon är mer kreativ än vad jag är....och det är väl inte så det är meningen att det ska vara. I början tänkte jag faktiskt på att byta, sen bestämde jag mig för att stanna. Nu är jag osäker igen, jag trivs så bra i klassen och på skolan så jag vill inte byta, men linjen vet jag ej om det är rätt. Det här gör mig galen, men det löser sig...det gör det alltid.

Kommentarer




Kommentera inlgget hr!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihg mig?

Trackback