En blogg ger dig inte bättre självförtroende
Du skriver om dagen, du tar det hela med en klackspark. Allting var så bra och roligt i skolan, eller var det verkligen det? I bloggen framstår du som en glad tjej, med många vänner, som trivs. I verkligheten är du blyg, har lagom många vänner och trivs helt okej. En blogg kommer aldrig ge dig bättre självförtroende eller bättre självkänsla. Kanske just här och nu, men imorgon är du verklighet igen.
För att inte lura er, för att inte ge er en fel bild eller uppfattning om mig; det ni mest ska lita på är musiken, bilderna och texterna (inte det jag skriver själv) jag lägger upp här. Det är jag, mitt jag på djupet.
Ta hand om er
hejhej! jag har redan nu försökt mig på att göra en header till din blogg. dock blev det två stycken då jag vart lite osäker.
http://i43.tinypic.com/6dsmzo.jpg
http://i39.tinypic.com/azcv0l.jpg
du kan väl lämna en kommentar i min blogg och berätta om det är något du vill att jag ska ändra?
kramkram!
jag har följt din blogg några gånger och idag hittade den idag igen, men jag förundras över din åsikt varför sitter du varför datorn och skriver en jävla fake-blogg i så fall? som du tycker så illa om o åh vad jobbigt det är att blogga! - GÖR INTE DET DÅ. jag fattar inte vart du vill komma i detta inlägget. vill du dina läsare ska kommentera med nån slags empati och skriva "stackars dig som ljuger" "stackars dig som inte kan vara dig själv", eller vart vill du komma? jag tror faktiskt inte det finns någon som startar en blogg för att "höja" självförtroendet som du verkar har gjort. för det finns alltid folk som klagar, och folk som har dåliga dagar. huvudidén med bloggande är nog att man ska göra det för sin egen skull. menar du att du sitter och ljuger och lever låtsasliv för ditt eget bästa så tycker jag att du ska tänka om. var mer personlig och ärlig, vad har du att förlora egentligen?
Svar: Annika, du har misstolkat hela inlägget. Märkligt hur det alltid blir misstolkningar varje gång jag skriver ett inlägg med ett "tema". Jag menar inte att jag sitter och hittar på allt det jag skriver om som jag gjort under dagarna. Jag skriver inte en "fake-blogg". Men jag läser andras bloggar, bloggar av folk jag känner...när man läser dem och de skriver som om allt har varit så kul och bra i skolan tex, men sanningen är den att dem är bland de mest tystlåtna och är inte så mycket med i gruppen. Och vadå "jobbigt det är att blogga" ehm, nej inte direkt. Jag har verkligen inte startat bloggen för ett bättre självförtroende, jag gör det för min egen skull...som en officiell dagbok. Jag går inte in på detaljer, jag går inte in på alla mina känslor och hur jag mår.
Men detaljerna, mina känslor och det mest personliga är musiken jag lägger ut. Lägger jag upp en låt är det oftast ett soundtrack för mina känslor just då. Ibland kan jag inte själv skriva allt med egna ord, musiken får säga det istället. Musiken, bilderna och texterna är det ärligaste jag har. Men det är inte så att jag sitter och hittar på alllt annat, jag hittar inte på något eller lever något fake-liv.
