Jag hinner inte skriva så mycket nu, ska äta sen plugga krukväxter och därefter är det kören.
Men det blir ett inlägg fyllt med ord, där varje litet ord har har en mening och tillsammans skapar dem världar.
Jag har egentligen inte en aning om vad jag ska skriva om, jag får helt enkelt låta orden komma av sig självt, låta fingrarna falla fritt på tangenterna. Det brukar bli bäst då faktiskt.

Visst känns det bra att ha klarat av ännu en dag, att veta att även om jag inte ville så gjorde jag det.
Och himlen blev blå trots allt.
Jag samlar på bitar av himlen, bitar av den blå himlen.
Ni kanske undrar hur det gick med tappra försök om förlorad vänskap?
-Svaret är enkelt; en liten blå bit har tillkommit i samlingen.
Vid det här laget har ni väl så smått listat ut att himlen kan vara blå även om den egentligen inte är det.

När jag skriver detta sitter jag och tittar ut på himlen och letar bland orden i mitt ordförråd,
vilka ord ska jag nu använda? Vilka ord passar ihop med dem förra? Kommer jag tappa den
röda tråden? Jag är en jäkel på att tappa den röda tråden ibland.

Dagens titel då? Vad har den med texten att göra?
Only heroes can tell.
Bara hjältar kan förstå
Om du är en hjälte så förstår du.
Du kanske tänker nu: "Jag är ju långt ifrån en hjälte, jag fattar definitivt inte"
Well, think again!

With Love
/m