I miss you

Det är sorgliga tider, med allt. Den där moped olyckan i Fjälkinge, jag kände inte dem men det är så sorgligt ändå, fast det är inte det jag tänker på mest. Idag var det åtta år sedan cecilia dog. Jag kan fortfarande inte fatta det, åtta år. Jag var åtta år, hon bara 16. Alldeles för tidigt, det är så sjukt orättvist så det finns inte. Det går inte en dag utan att jag tänker på det, tänker på hur det hade varit om världens snällaste människa fick vara kvar. Och det går inte en dag utan att jag frågar varför. Men jag har lärt mig att leva med det.