28 december

Idag tänker jag inte skriva om vad jag gjort eller sånt. Utan jag ska tänka "högt"....om ni förstår vad jag menar.

Just nu sitter jag och lyssnar på The king; Michael Jackson och jag förvånas fortfarande över vilket otroligt geni han är. Texterna, musiken, dansen...allt. Gud måste ha älskat honom lite mer än alla andra, få personer på denna jord föds med sådana talanger. I hans självbiografiska bok Moonwalk inleder han med att skriva hur han önskar att han hade den förmågan att kunna berätta sagor och annat och verklien få lyssnaren till att lyssna...kunna ta lyssnaren till magiska platser och detta med enbart rösten som rekvisita. Jag förstår inte riktigt hur han tänker, han har ju den förmågan själv fast han gör det genom musik. Jag älskar den mannen otroligt mycket och jag kommer aldrig kunna förså mig på hans genialitet.

På julafton sa en släkting till mig att jag har en gudagåva, hon syftade på min sångröst. Och jag önskar inget hellre än att jag kunde hålla med henne. Jag har många gånger fått höra att jag är bra på att sjunga, men ändå är jag så långt ifrån det jag vill, så långt ifrån mitt mål. Jag vill att folk ska bli tårögda, tappa hakorna, lyssna, älska efter att dem hört de första tonerna. Jag vill väcka känslor och förmedla något med sången. Jag vill skapa musik som ingen annan någonsin skapat, jag vill göra allt. Stora drömmar för en liten människa, jag vet. Man vad ska man annars leva på? Verkligheten kan ju bli så förfärligt tråkig ibland. 2008 ska bli mitt bästa musikår, jag ska utveckla min egen musik och jag ska upptäcka andras!

Andra saker jag önskar att jag var sådär riktigt duktig på är att måla och att skriva. Kunna måla saker som tar människor till andra platser eller saker som dem så väl känner igen sig själva i. Kunna blanda färgerna till något som man inte kan sluta titta på. Jag vill kunna skriva berättelser, noveller, låttexter, dikter som går rakt in i hjärtat. Texter som folk aldrig vill sluta läsa, texter som dem citerar, texter som lever vidare år efter år. Jag beundrar alla som lyckas med det här, inga ord kan beskriva de talanger och jag beundrar alla som vågar.

En sak som är säkert är att jag älskar konst...i alla dess former. Ibland undrar jag varför jag inte valde att gå estetiska musik på gymnasiet och följa min verkliga dröm. Jag ångrar det ibland, men det finns inget som hindrar mig från att ändå hålla på med det jag älskar mest av allt!


So, impossible as they may seem
You've got to fight for every dream
Cos who's to know which one you let go
Would have made you complete

Kommentarer




Kommentera inlgget hr!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihg mig?

Trackback